Så blev det kväller.. .Idag har det verkligen gått fort... Hunnit med massor :packat paket, städat, varit på sjukhuset, hälsat på på Svegskrogen, sytt ett par Dudebyxor till W, lagat mat, ute o gått, fikat med Annica, handlat, och nu ska jag lägga alla kidsen.

Nu är det inte länge kvar.. Ahhh... Jag räknar timmar ska ni veta.. Jag tror minsann att det är någon mer som gör det oxo. ;=].. Tänk att få vara själva en hel helg... Det var typ 3 år sen räknade vi ut igår.... Man får ju hoppas det inte dröjer 3 år till... Det är svårt när man (jag) inte har någon nära släkt, varken i livet eller som bryr sig... I bland känns det som man är ensammast i hela världen. Visst,  jag har valt att skaffa barn själv. Men man hade ju hoppats på familjens stöd och avlastning... Om inte annat så kärlek till barnen?! Jag är just nu EVIGT tacksam till min kära svägersk och svära som ställer upp med kort varsel..

Ja ja nu låter jag lite bitter.. jag vet...

Det är tur jag har väääääärldens finaste man och barn...

Dom är mitt allt...

Sen har jag oxo väääärldens härligaste vänner ...

PARTY PARTY!!!

Pyss